Eloge åt Spionförlaget

Så här skrev jag för en tid sedan:

Jag som uttryckt mig mycket kritiskt mot den här boken, p g a författarens
frispråkighet vad gäller etnisk diskriminering i Sverige, jag måste nog
poängtera att det trots allt finns mycket i boken som jag tycker förtjänar ros.

"...excentriker ständigt på jakt efter bisarra äventyr. Efter att ha
lurat myndigheterna i Norge och Danmark kommer han till Sverige och blir
spion..."

Boken kan t ex få en eloge
för den fantastiskt spännande beskrivningen av en företagsspions vardag, vad
spionen gör och hur. Spionerifinesserna. Det där schemat med identitetsbyte är
bara fenomenalt.

Intressant är boken, inget snack om saken. Men på det
hela stora är den avskyvärd, jag har inte ändrat min uppfattning på den punkten.
Att våga skriva kontroversiella saker är inte alltid motiverat.

Och i dagarna meddelar Spionförlaget (förlaget som gett ut denna spionbok) att de ger 40 kr till välgörenhet för varje såld bok.
Eloge igen!

Tvillingar i mode

Min lilla sondotter tyckte jag borde "fräscha upp" bloggen med något ungdomligt...
Här är kompromiss jag gått med på.:-)

Man tänker inte så..

Det ligger en komplicerad hjärnprocess bakom en domares beslut på fotbollsplan, egentligen. Man får inte tycka att de är maskiner som kan agera i enlighet med föreskrifterna.
Inte bara politik, utan också psykologi och känslosamhet.

Han som godkände målet till Liverpools nackdel, målet där bollen gick in efter kontakt med ett främmande föremål, bör ej klandras för det.
På plan tänker man inte i samma banor som utanför.

Brute Force

En av de bästa filmaffischerna, enligt 24 Best Frames sajten:

Notera det sublima i temat! Samt färgvalet.

För att inte tala om att Burt Lancaster var rätt bra i huvudrollen också...

Gamla goda tider...

Dagens spanskskoj

Inte för att jag fattar mycket spanska men....

Sierra Tango i sommarn

Sierra Tango låter ju betydligt coolare än de mer sentida förkortningarna, och är såvitt jag vet också vedertaget sedan minst Bosnien-tiden. Lite skumt är det dock att bokstavera en svensk förkortning (SjukTransport) enligt utrikisk bokstaveringskonvention. Någon som vet vad Nato-standarden är för "callsigns" på ambulanser?

Det konstigaste ordet jag som novis stötte på var "baccis" (stavning?), ett ord som verkar ha många betydelser vilket säkert bidrog till att det tog ett tag att klyka riktigt vad det betydde. Dylika "multi-ord" är antagligen rätt vanliga i sådana här sammanhang, "yxor" är ju ett annat exempel.

Jag har också hängt upp mig på förkortningen "HMG": varför ska man använda en engelsk förkortning på just detta vapen när man annars åker PBV, bestyckar sig med Ak och skjuter Akan? För att citera Per-Albin: det finns ingen anledning att använda krångliga låneord när det finns en adekvat inhemsk vokabulär...

För att kommentera trådstarten: Alpha-pack är IMHO en ganska logisk beteckning eftersom "alpha" är en vedertagen beteckning på en viss dresscode/beredskapsgrad (motsv "hela kittet" med hjälm och väst), och alpha-pack innebär helt enkelt innebär att man bär utrustning motsv alpha i en väska istf att ha utrustningen på sig. Dock verkade det ske viss glidning så att alphapack även motsvarade "stridspackning" (borde vara mer bekant), så vad en korrekt alpha-pack idag innehåller kan jag inte svara på. För mig innebar dock alphapack utrustning enligt beredskapsgrad alpha, packad i bärsäck i sisun.

Missnöjepartiet

Vad trevligt med så mycket respons till mitt korta men sakligt rika inlägg om behovet av ett renodlat missnöjeparti i Sverige.
Det var också en intressant fundering jag hade:
Vi som är missnöjda med ett partis politik, eller regeringens arbete, missnöjda generellt eller över en specifik grej - vi brukar faktiskt inte vara missnöjda med det aktuella partiets program eller inställning till någon sakfråga, utan oftast är vi missnöjda med någon politiker som uttalat sig om något kontroversiellt eller gjort något dumt.
Jag menar, en mycket stor del av missnöjet med parti är i själva verket missnöje med partipolitiskt kopplade individer. Partiernas respektive program är ju vältrimmade för att vara überpopulistiska och locka väljare. Det är enstaka politiker som vid enstaka tillfällen gör bort sig och får oss att reagera och vara missnöjda och vilja missnöjerösta.
Är inte det så?
Bara en fundering alltså..

Bilda ett renodlat missnöjeparti nu!

Först var det Ny Demokrati. Sen Piratpartiet...
Varför låtsas att vi röstar på dem för att vi bryr oss om sakfrågorna? Vi röstar bara på ett missnöjeparti - och vilket det blir den här gången är totalt egalt.

Vi vill ha ett missnöjeparti att rösta på vid varje val, så varför inte bara ta och bilda ett sådant? Kalla saker för vad de är.

Årets PR-trick

Hela rättegången mot Pirate Bay var ett lyckat pr-trick för att kunna sälja sajten till något etablerat företag verkar det som.
Alltid så: börja med mycket publicitet för att höja värdet, därefter invänta anbud från trångsynta investerare.
Och hur blir det med domarna?

Framsteg för svensk spionroman

Innehållet säger jag inte mer om.
Men Memoirs of a Business Spy är en betydelsefull händelse i svensk litteratur, inga tvivel om saken.
Ola Nilsson, han som modererat på Kultursidan och nu skapat en hel blogg bara för att knäcka spionbokens mysterier, har nedkommit med sin bedömning vad gäller bokens litterära kvaliteter, dess plats i svensk litteratur så att säga.

Jag håller för det mesta med grabben. Multigenre och allt.
Skulle kanske påpeka att boken inte är en renodlad nyckelroman utan faktiskt tar ett steg vidare i det avseendet. Författaren håller låg profil och poängterar inte att det handlar om nyckelroman. Läs bloggarna, recensionerna och annat: det finns bara andrahandssnack om att det är nyckelroman. Endast vaga antydan och menande vinkar. Författaren själv har inte uttalat sig om den saken. Varken bekräftat eller dementerat som det heter.
Så jag skulle säga att det är nyckelnyckelroman, nyckel inuti en annan nyckel..

Bokens litterära värde ligger främst i dess berättarteknik med strikt kronologi och ännu striktare egocentrering.

Hittat min drömstuga..:-)

Huvudbyggnaden från Dala-hus på 48 kvm BOA samt gästhus på ca 20 kvm.

Entrén i huvudbyggnaden är centralt placerad med alla sovrummen till vänster, köket rakt fram och storstugan till höger. I hallen finns avhängningsmöjligheter och plats för förvaringsmöbler. Till vänster om hallen mot sovrummen finns flera garderober. I storstugan finns plats för matgrupp och soffgrupp. Här finns den pampiga öppna spisen centralt placerad för effektiv värmespridning. Det ljusa köket som nås både från hallen och storstugan har en mysig vedspis.

Plats att relaxa...

Handbok i spionage: Lär dig finesserna!

Jag som uttryckt mig mycket kritiskt mot den här boken, p g a författarens frispråkighet vad gäller etnisk diskriminering i Sverige, jag måste nog poängtera att det trots allt finns mycket i boken som jag tycker förtjänar ros.

"...excentriker ständigt på jakt efter bisarra äventyr. Efter att ha lurat myndigheterna i Norge och Danmark kommer han till Sverige och blir spion..."

Boken kan t ex få en eloge för den fantastiskt spännande beskrivningen av en företagsspions vardag, vad spionen gör och hur. Spionerifinesserna. Det där schemat med identitetsbyte är bara fenomenalt.

Intressant är boken, inget snack om saken. Men på det hela stora är den avskyvärd, jag har inte ändrat min uppfattning på den punkten. Att våga skriva kontroversiella saker är inte alltid motiverat.

Dikter vi glömt

Sägs vara en vacker dikt på... indonesiska?

Ia bekerja dari pagi sampai malam hari
Ia menyingkirkan kesenangan dan juga semua hiburan
Ia membaca banyak buku mempelajari hal-hal baru
Ia memandang ke depan untuk meraih kesuksesan
Ia terus melaju kencang dengan keyakinan dan keberanian
Namun saat ia akhirnya menang, mereka bilang,
"Itu cuma keberuntungan "

Memoirs of a business spy

Jag kommer säkert att skriva mer om det, när jag får ordning på tankarna och känslorna...
Idag bara en kort spontan kommentar till boken jag just avslutat, Memoirs of a business spy.

Det kan knappast förnekas att Memoirs är en storartad litterär upplevelse. Författaren har lyckats med sitt udda koncept att vrida och vända uppochner på vad läsaren vet och tror sig veta om flyktingar, diskriminering, Estoniasmugglingen, omfattande spioneri i svenska näringslivet och framför allt svenskheten. Boken berör starkt, jag kan inte låta bli att grubbla över innehållet nu dagar efter att jag läst färdigt. Jag skulle kanske inte gå lika långt som andra extatiska bloggare gjort och använda såna adjektiv som förtrollande och världsklass men boken hör definitivt till årets mest noterbara höjdpunkter, litterärt. Strikt kronologiskt, strikt 1:a person, häpnadsväckande intrig presenterad i memoarform (!), och allt detta utan ett enda bestialiskt mord (nåt som dagens äventyrsböcker annars inte kan klara sig utan) - ja författaren är begåvad och konceptet är uppfriskande och lyckat. Inget snack om saken.

Samtidigt är boken avskyvärd. Just det - avskyvärd är ordet. Är du svensk och patriot och älskar Sverige och svenskt var beredd på att känna dig grovt förolämpad. Boken är antisvensk i ordets vidrigaste bemärkelse.
Nu är vi ganska frispråkiga i Sverige, ganska kritikvänliga, ganska sjysta mot avvikande åsikter. Om vi var avsevärt mer radikala och kompromisslöst intoleranta mot angrepp på våra samhällsregler och svenskheten... Om vi var monarki och året 1500... inte det året utan den nivån på toleransen... Den här boken borde förbjudas i lag och brännas på bål och författaren fråntas svenskt medborgarskap och kastas ut ur Sverige för all framtid. Minst det.

Jag vet inte, tiden är kanske inne för den typen av litteratur - där utlänningar tar sig friheten och fräckheten att analysera vår svenskhet och blotta allt vi döljer, allt det imperfekta vi kanske har som nation? Känns inte rätt. Det är tamejfan vår uppgift att förbättra oss, inte främlingarnas. Inte de illegalt hitkomna, på våra företag spionerande främlingarnas.

Mer kommer.
Sista ordet inte sagt!

Provokation

Egentligen borde det vara uppenbart för de flesta med något bakom pannbenet.
Piratfolket (Piratpartiet, anhängare av Pirate Bay-konceptet, och alla som stödjer spridning av upphovsrättsskyddat material via torrent eller vad det nu heter) visste från början att Tomas Norström var med i de där föreningarna för upphovsrätt. Svårt att missa.

Men ingen sa något. Det var ett slags reservvariant ifall rätten skulle finna PirateBaygrabbarna skyldiga. Det gjorde rätten till sist, och nu har man tagit till det nya vapnet - jävanklagelser. Ganska kristallklart.

Jag undrar hur domaren tänkte egentligen, vad han räknade med, att hans medlemskap skulle förbli hemlighet?

Trist att vi i Sverige allt oftare agerar såhär i smyg: först medveten tystnad, sen jävanklagelser.. Det luktar dåligt.
Vart är samhällets sunda klimat på väg?

Våren är skön

Svininfluensan kommer tillbaka, tro mig.

Annars är det skönt med våren. Sitter nu under en magnifik björk på Udden och läser den där nya boken, spionmemoarerna. Illa berörd redan efter 150 sidor. Känner inte igen Sverige.. Mer om det i ett senare inlägg.

Dagens ungdom är okapabla till normal debatt

Vimlet-Linda är hotad. Läs här:
http://vimlet.blogspot.com/2009/03/ni-som-hotar-mig-varfor-gor-ni-det.html

Än en gång inser jag att dagens ungdom aldrig lär sig att vara toleranta mot andra åsikter, andra attityder, och andra människors rätt att uttala sig och hävda sin åsikt.

Påven får hjälp av Linda

Linda kör hårt.
Efter ett ganska svagt inlägg om någon föreläsning om homosexualitet på någon kulturförening

här är det: http://vimlet.blogspot.com/2009/03/darfor-hatar-bogar-darwin-djup-analys.html

avfyrar hon idag en betydligt grymmare kanonboll:

http://vimlet.blogspot.com/2009/03/det-visste-du-inte.html

Alltid bättre med källor och vetenskap, Linda. Bra jobbat!
Intressant nog har ännu ingen homobloggare reagerat. Kanske sitter allihopa på KB och läser på..:-)

Bra med sund konkurrens

Haha, det sägs finnas viss spänning mellan Indianaälskare och Bondfantaster, typ konkurrens - vems hjälte är coolast. Indianarna säger att Bond är övergjord, orealistisk och för fin för gemene biotittare. Bondianaälskare parerar med att Indiana är tafatt, dammig och har problem med kvinnor.:-)
So what??

Äntligen fredag

Alltid så, talar man om för folk att de gör dumt så skrattar de bara åt, men sen när de får smaka på konsekvenserna blir de irriterade varför ingen har sagt nåt.
Nu får han gå, chefen för Lidingöhem, detta efter idiotiska lägenhetsaffärer. Vem skylla? Ingen.